Ett mycket litet museum som berättar om brukssamhällets historia. Från järnbruk till pappersbruk och dagens besöksnäring. Museet finns i brukets kvarn och det finns ekologiskt mjöl till försäljning.

I mitten av 1700-talet förvärvades vattenrättigheterna i utbyte mot att bönderna vid ett antal hemman i Dalsland och Värmland skulle få sitt säd mald i evärderlig tid.

Detta var starten på järnbruksepoken som varade 1747-1876. I lite drygt 125 år fanns ett av Dalslands största järnbruk här i Gustavsfors.
Det tillverkades tonvis med spik under brukets historia. Mellan 1824 och 1876 tillverkades över två tusen ton spik.

Därefter inleddes en omdanande och innovativ period. 1873 var järnbruket på nedgång. Brukspatron Johan Ekman började då laborera med kemisk tillverkning av pappersmassa. Det gällde att pröva sig fram i små kokare. Hur stark skulle luten vara, hur skulle kokaren utformas och hur skulle massan befrias från den använda luten, svartluten? Kunde man tillverka säljbara produkter av svartluten, som träsprit eller terpentin? Frågorna var många och svaren fick sökas i experimenten. Efter fem år av misslyckanden, och med alla pengar förbrukade, så kom vändningen: En fungerande sulfatmassafabrik! Den var bland de första i landet. I drygt 70 år varade denna epok. Gustavsfors bruk vann många fina priser på flera olika världsutställningar. På museet finns två stora montrar från dessa världsutställningar att beskåda.

Museet är inrymt i brukets gamla kvarn.